Salong Marx

Den första föreläsningen i en serie samtal om vårt behov av utopier och bristen på utopiskt tänkande och fantasi i dagens samhälle. Medverkar gör skribenterna och debattörerna: Roland Paulsen - författare och sociolog Nina Björk - författare och litteraturvetare Mathias Wåg - journalist, medlem av Brands redaktion och driver podden Apans anatomi Modererar gör Ann Ighe - ekonomisk historiker och genusforskare Vad drömmer vi om? Vilken värld önskar vi? Har vänstern ett behov av utopiska visioner? Socialister anklagas ömsom för att vara naiva idealister med orealistiska drömmar om ett mer rättvist samhälle, ömsom för att vara eviga gnällspikar som är bättre på att klaga över sakers förfall än på att formulera alternativa samhällsvisioner - detta i en tid av pågående klimatkris och galopperande ojämlikhet där torftig realpolitik frodas. Kanske är det just när det politiska mörkret ligger som tätast som behovet av utopier är som störst? Det är dags att vakna från den kapitalistiska realismen och väcka den pol

Is Globalization Really Over? Mutations of Capitalism in an Age of Pandemic and War. Sandro Mezzadra is one of Italy’s leading political thinkers. He teaches political theory at the University of Bologna and is an adjunct fellow at the Institute for Culture and Society at Western Sydney University. His research concerns the intersections of Marxist, feminist and postcolonial theory, focusing on border regimes, extraction, logistics, migration, as well as tensions between the global and local dimensions of capitalism. He has been particularly active in the ”post-workerist” debates, being one of the founders of the media collective Euronomade. Mezzadra has a decades-long history of involvement with social movements, in recent years for example the sea rescue initiative Mare Jonio as well as its political platform, Operation Mediterranenan. Sandro Mezzadra’s books include Diritto di fuga. Migrazioni, cittadinanza, globalizzazione (2006), La condizione postcoloniale. Storia e politica nel presente globale (200

Digital Capitalism: From Disciplinary Regime to Surveillance Capitalism. How Digitalization is Changing the Nature of Labor Exploitation. Based on his book, Despertar del sueño tecnológico, Ekaitz Cancela proposes to analyse how the digitization of a financialized economy has been presented as a false solution to the organic crisis of the capitalist system. But there is still a glimmer of hope if we manage to socialize the economic and cultural resources of the 21st century, the data, and the infrastructures they have created. Based on her several articles on digital capitalism, Marga Ferré, Co-President of transform! europe, disputes the concept of the future. We know that every technological revolution produces changes in the mode of production and, therefore, in labor and the social structure, but what we are experiencing exceeds what we know due to its size and speed. In this sense, what impact does technology have on the working class, which today is intensely feminine and migrant? To what extent is p

Panelsamtal med Magnus Hörnqvist, Sara Edenheim & Evelina Johansson Wilén och Shabane Barot utifrån tidskriften Fronesis temanummer om erkännande. Begäret efter erkännande skiljer inte människor åt utan förenar dem. Att bli erkänd av andra är både en nödvändighet och en förbannelse. Dessutom dikterar erkännande politikens villkor på sätt som intensivt diskuterats under de senaste tre decennierna: håller konflikter om erkännande på att ersätta konflikter om resurser, är erkännandet förtryckande snarare än frigörande, och vad menar vi egentligen med erkännande? I detta panelsamtal återvänder till begreppets ursprung i 1800-talets Tyskland, gör ett nerslag i dess renässans på 1990-talet för att sedan ta sig an dagens diskussion om erkännandets ambivalens. Vi gör även nerslag hos några av de mest tongivande teoretikerna i denna diskussion, som J. G. Fichte, Alexandre Kojève, Judith Butler, Axel Honneth, Rahel Jaeggi, Nancy Fraser och Michèle Lamont. Magnus Hörnqvist är professor i kriminologi vid Stockholms Uni

There is a consensus that climate change is a problem of inequality. Reams of research show how the richest contribute more emissions than the poor. Yet, this methodology rooted in carbon footprint analysis of consumption and lifestyle deploys an impoverished class analysis based simply on one’s income and consuming power. In this talk, I argue for a Marxist class analysis of climate change rooted in the relation to the means of production. From this standpoint, the climate crisis is not primarily a problem of ‘believing science’ or individual ‘carbon footprints’—it is a problem rooted in who owns, controls and profits from material production. From this basis, I review the class formation currently driving, and not delivering climate policy (the professional class), and the class with the social potential to win transformative climate action (the working class). Matthew T. Huber is a Professor of Geography at the Department of Geography and the Environment, Syracuse University, USA.

The worsening climate situation reveals the inability of the market system and of economic policy to deal with what conventional economics calls ”externalities”. We are faced with hard material constraints that any viable alternative to capitalism must be able to deal with. For example, we must produce a diverse basket of basic consumption goods, a certain number of hospital beds, and so on, while maintaining 10 gigaton per year net carbon dioxide sequestration. This challenge bears many similarities to problems considered in the study of cybernetics. One qualitative change from the socialist calculation debate of the 1920’s is the invention of the digital computer and the internet. The rising computer-literacy in the population enables democratic computerized planning that can coordinate individual workplaces on a large scale. Our aim with this talk is twofold: on the one hand, to spark renewed interest around the potentials and challenges of cybernetic planning, and on the other hand, initiate development

Ur ekologiskt perspektiv övergick kapitalismen aldrig från absolut till relativ mervärdesproduktion utan är kvar i ett stadium av ursprunglig, primitiv ackumulation – kapital alstras fortfarande genom brutal expansion snarare än ”smart tillväxt”. Innebär det att ackumulation och tillväxt är dömda att förgöra världen, eller finns det sätt att skapa en hållbar(are) tillväxt? Är motsatsen, nedväxt, i sin tur möjlig och önskvärd? Hur ser de strategiska möjligheterna och förutsättningarna ut för att på kort sikt bryta med den nuvarande kapitalismens förödande miljö- och klimatpåverkan? I denna situation måste teorins uppgift vara att både tolka världen och att förändra den. Tre nya böcker tar upp dessa frågeställningar ur olika perspektiv. I detta samtal möts Herman Geijer som skrivit Monstersamhället. Från förnekelse till framtiden, Ståle Holgersen, författare till Krisernas tid. Ekologi och ekonomi under kapitalismen, samt Rikard Hjorth Warlenius, aktuell med Klimatet, tillväxten och kapitalismen. Samtalet leds

ANDREAS MALM is a senior lecturer in human ecology at Lund University, as well as a prolific writer and journalist. His research and writings focus on the intersections of capitalism and climate change, as well as on the politics of opposing the fossil capitalist system. Amongst his works are Fossil Capital: The Rise of Steam Power and the Roots of Global Warming and The Progress of This Storm: Nature and Society in a Warming World. His talk concerns ways to escalate the struggle against climate change, and the possibilities of direct action and sabotage. About Marx2019: In October 25-27 2019, we who want to see a future beyond climate change and the capitalist system gathered in Stockholm. For three days, activists, researchers and political leaders and movements meet to form analyzes and ideas based on Marxist theory. Main organizers were Transform! Europe, Center of Marxist studies in Sweden, Fronesis Sweden and Clarté

Under kvällen undersöker vi kroppens centrala funktion inom produktionen. Vad händer när produktionen flyttar in i kroppen, när hälsoansvaret läggs på individen och arbetsplatsolyckor utgör en del av en lönearbetet? Vidare, hur kan konsten hjälpa oss att belysa dessa frågor? Till kvällen har vi bjudit in: Josefine Wikström arbetar som lektor i dansteori på Stockholms konstnärliga högskola och är verksam som konst- och danskritiker. Hon disputerade i filosofi 2017 med en avhandling som tog sin utgångspunkt i Kant, Marx och Adorno. Fokus i hennes forskning rör frågor om arbete, värde och autonomi inom ramen för samtida konst, dans och performance. Under kvällen kommer hon att diskutera reproduktionsbegreppet hos Marx i relation till samtida frågor om arbete och konst. Viktor Mauritz är aktiv i CMS lokalförening i Uppsala och redaktionskollektivet Brand. Under kvällen kommer han att prata om hälsa i relation till produktionens och konsumtionens alltmer utsuddade gränser. Med exempel ur Brands senaste nummer om

Denna kväll har vi en särskild gäst, ELLEN DAVID FRIEDMAN, från Vermont, USA. I över trettio år har Ellen varit aktiv i National Education Association in Vermont, varit med och startat Vermont’s Progressive Party 1981 (där bland annat Bernie Sanders är förbunden) samt varit aktiv i Labor Notes Policy Committee. Framförallt har hon organiserat facklig mobilisering underifrån, genom Rank-and-File-strategier, huvudsakligen på arbetsplatser inom skola och vård. JULIA LINDBLOM är journalist på Arbetaren. Hon har länge bevakat arbetsplatskampsfrågor, så som bulgariska vårdarbetares organisering och protester, de sociala strejkerna i Italien, strejkerna på Amazon samt följt strejkrätten i svensk kontext. Under kvällen kommer Julia att kommentera Ellens arbete och lyfta sina ingångar. BJÖRN A BORG är f.d. hamnarbetare och ordförande i Svenska hamnarbetarförbundet (1970-2010). Han har beskrivit förbundet som ”ett gräsrotsförbund som bygger från basen och uppåt”. I dialog med Ellen i relation till rank-and-file-str

Den 10 januari 2019 blir fyra svarta pojkar misshandlade av fem väktare i Kista. Firandet av en 13-årsdag slutar med sjukhusbesök. Den 31 januari 2019 brottas och släpas en svart höggravid kvinna på Hötorgets tunnelbanestation för att inte ha kunnat uppvisa giltigt färdbevis. Kvinnan var på väg till sjukhuset tillsammans med sin femåriga dotter. Även två andra fall (i januari) när väktare använder våld i situationer som på film synes vara omotiverade har blivit uppmärksammande i media, även om de inte varit lika våldsamma som i fallen ovan. Väktarvåldet kan sägas tillhöra våldsmonopolet, samtidigt är det utfört av en mängd olika privata företag. Hur påverkar privatiseringen bolagens rutiner och utföranden? Har väktarvåldet ökat på senare år? Vem tjänar på våldet? Och vad finns det för möjligheter och initiativ för att motverka såväl övervåld som våld som systematiskt riktas mot rasifierade. Dessa är några av de frågor som CMS kommer ställa under kvällens samtal. Till kvällen har vi bjudit in fyra talare so

I spåret av huskvinnedebatten och Jordan Petersons frammarsch tar Salong Marx upp temat konservatism och antifeminism. Till kvällen har vi bjudit in: - Jenny Gunnarson Payne från Södertörns högskola som ger oss en bakgrund till anti-genusmobiliseringen, dvs. om den konspiratoriska idén som används i högerpopulistiska/högerextrema grupperingar. - Magnus Hörnqvist från Stockholms universitet talar utifrån sin forskning om lusten att straffa, om grymhetens njutning och åskådarnas tillfredställelse. - Nathan Hamelberg, arbetar som metodutvecklare i MÄN:s, ROK:s och Unizons våldsförebyggande projekt Machofabriken samt frilansskribent. Bakgrunden till temat är CMS intresse att ta sig an relationen mellan konformism, konservatism och fascism. Hur har konformismen och fascismen samspelat genom historien? Hur förstår vi begäret av det nykonservativa och det konforma? Är det uppsökande av trygghet i nyliberalismen fragmentisering av livsvillkoren som driver fram dessa tendenser eller framstår dessa exempel som su

Helgen den 5-7 oktober 2018 gick den tredje Internationella Marxistisk-feministiska konferensen av stapeln. Under tre dagar samlades aktivister och marxistiska forskare från hela världen i Lund för att organisera och diskutera marxismens feministiska potential idag. CMS var såklart på plats! Missa inte Göran Therborns nyutkomna bok "Kapitalet, överheten och alla vi andra", som paneldeltagarna refererar till i samtalet. Här kan du hitta boken: https://www.adlibris.com/se/bok/kapitalet-overheten-och-alla-vi-andra-klassamhallet-i-sverige---det-radande-och-det-kommande-9789179243036

Med anledning av hundraårsjubileumet av den ryska revolutionen anordnade CMS en salong på Teatertribunalen den 17 november 2017. Fokus för kvällen var genusrelationer och litteraturens roll i de sociala och kulturella processerna under revolutionen. Vilken roll hade kvinnorna under revolutionen? I denna podd lyssnar vi på ett samtal mellan Yulia Gradskova och Tora Lane. Yulia Gradskova har forskat om Sovjetiska konstruktioner av feminitet och "kvinnoemancipation" av icke-ryska kvinnor i Volga-Ural området. Tora Lane är litteraturvetare i rysk litteratur, med intresse för skärningspunkten mellan litteratur och filosofi. Moderator för samtalet var CMS egen Majsa Allelin. Kvällen arrangerades i anslutning till Teater Tribunals föreställning Modern (die Mutter) av Brecht, baserad på Gorkijs roman ”En mor” som handlar om en moders roll under revolutionsåren. Lyssna gärna också på föredraget som hölls efter pausen av Shabane Barot om Aleksandra Kollontaj med poesi av Felicia Mulinari: https://soundcloud.com/salo

Med anledning av hundraårsjubileumet av den ryska revolutionen anordnade CMS en salong på Teatertribunalen i november 2017. Fokus för kvällen var genusrelationer och litteraturens roll i de sociala och kulturella processerna under revolutionen. Vilken roll hade kvinnorna under revolutionen? I denna podd ger Shabane Barot från CMS Stockholm en introduktion till Aleksandra Kollontaj och hennes tänkande. För vidare läsning: Essä av Shabane Barot i Arbetaren: https://www.arbetaren.se/2016/05/25/kamratskap-och-kvinnopolitisk-kamp/ Marxist.org: https://www.marxists.org/archive/kollonta/ Fronesis temanummer om familjen: http://fronesis.nu/nummer/familjen/, nr 50-51 Poesi av Felicia Mulinari: https://politiskpoesi.wordpress.com/2016/04/17/942/ https://politiskpoesi.wordpress.com/2016/05/25/om-karlek-fortsattning/ Av Aleksandra Kollontaj: Aleksandra Kollontajs dagböcker 1930-1940. - Stockholm, 2008. Arbetaroppositionen. - Stockholm, 1972. Arbetsbiens kärlek : sedeskildringar från revolutionens Ryssland. - Stockhol

Inspelning från vårt samtal om social strejk på Tensta konsthall den 7 maj 2018: Den 8 mars 2017 utmynnade kvinnors mobilisering mot våld och förtryck i en explosiv global kvinnostrejk. Det sägs att varje social omvandling som saknar svar på hur den dagliga sociala reproduktionen ska organiseras är dömd att misslyckas. Den akuta förutsättningen för förändring hittar vi i en mängd konflikter, som vi möter dagligen. Det som kan uppfattas som separata kamper är i själva sammanflätade i en politisk föreställning om social strejk. En form av kollektiv vägran som går bortom enbart arbetsplatskampen, och erkänner det ömsesidiga beroendet mellan olika förhållanden i samhället. Detta öppnar upp för nya möjligheter för solidaritetsåtgärder och kollektiv mobilisering. Om vi ​​tittar tillbaka i historien med utgångspunkt i nuvarande klassförhållanden, så kan vi fråga oss: vad är egentligen den sociala strejken? På vilket sätt uppstår och organiseras den? Vilka politiska möjligheter ger den oss? Kan en gränsöverskridan

Panelsamtal mellan Rasmus Fleischer, Olof Bortz och Jackie Haikui Mhitaryan på Teater Tribunalen, inspelat den 26 januari 2018. Nya attacker mot synagogor i Sverige har återaktualiserat diskussionen om antisemitismen. Men frågan har ofta förvandlats till ett slagträ mellan vänstern och högern, i en nyanslös diskussion. På Salong Marx vill vi gå mer på djupet i ett panelsamtal om marxismen och antisemitismen. Antisemitism skiljer sig från andra former av rasismer. Den innefattar hatet mot judar som etnisk, historisk och religiös grupp, men även en tro på maktkonspirationer som beskrivs som redskap för judisk makt. Det gör att antisemitism inte enbart har judar som måltavla. Antisemitiska konspirationsteorier finns i olika tappningar. De som riktas högerut personifierar och etnifierar kapitalismen, finansväsendet och andra övernationella institutioner till att verka i judiska intressen. De som riktas mot vänsterut målar upp en judisk-marxistisk konspiration som förstör västerlandet inifrån. Den tyske soc