Barnen

Klara bor i stadsdelen Kirseberg i Malmö tillsammans med sin mamma Vera Hagen, som skrivit dikten "Gåvan" i boken Visst kan det vara jobbigt att ha ont om pengar - men man behöver inte bli olycklig för det - Ensamföräldrar skriver egna berättelser om hur ekonomin kan påverka vardagslivet. (I programmet kallas boken En oönskad rapport - om fattigdom hos ensamstående föräldrar.) Lyssna på Veras dikt! Sen mitten av 2000-talet talar vi om barnfattigdom. Ökar den, minskar den? Och finns det verkligen en speciell sådan? Googlar man på barnfattigdom i Sverige så får man 42.000 träffar. Forskare och barnrättsorganisationer har presenterat olika sorters siffror. Den största, att 250.000 barn, är fattiga i Sverige idag bygger på att man räknar ut vad en medelfamilj i Sverige tjänar och jämför deras löner med familjer som lever på lite mer än hälften, då blir 250.000 barn fattiga idag. Det här är ett sätt att visa hur stora sociala klyftor det finns, hur ojämnlikt livet för barn kan vara i Sverige idag. När forskarna r

Ring in 08/ 24 15 00 och diskutera med nya barnpanelen som består av tre 4:or, Katrin, Isak och Erik från Västra Stenhagenskolan i Uppsala och Tim, Cicci och Jonathan från 6.an i Solskiftesskolan i Åkersberga. Veckans tema är valet 2010: Vad tycker barnpanelen? Vad är demokrati? Hur gick valet? Var det spännande? Fick barnen följa med sina föräldrar och rösta? Följde familjen valvakan? Varför var det så hemligt vad de vuxna röstar på? Är kanske några av de frågor som kommer upp i diskussionen med den nya barnpanelen. Vill du vara med och diskutera? Dessutom medverkar två superunga politiker, Gabriel Lindkvist från Gävle och Kevin Rodrigues från Löttorp på Öland, hur gick valet, tycker dom? Eller maila redan nu vad du vill diskutera med barnpanelen och våra unga politiker: fragabarnen@sverigesradio.se

Fråga Barnen med tonårspanelen (ny för säsongen) Viktor Wågström, Fredrik Anrin, Hanna Forsh, går i nian i Solskiftesskolan i Åkersberga Awa Gardi, Karl Lindblom, Emma Wallin Persson, går i åttan och nian i Stenhagens skola i Uppsala Tema: VALET, Framtidspartiet Hör tonårspanelens idéer om framtidens politiska partier: Vad kommer de att heta? Vad kommer det att stå på valaffischerna när dagens tonårspanel själva ska rösta? Johan Thorstenson programledare, dessutom medverkar Jenny Küttim, Sveriges Radios valobservatör roducent Christer Söderqvist

Barnen 20100910 Ordning och reda och flum i skolan. Zika tycker att det är alldeles för flummigt i den svenska skolan. Emma å sin sida tycker att det är viktigare att trivas än att kunna årtal. Men bägge kommer de ihåg när deras lärare Per blev så förbannad att han slog huvudet i whiteboarden. 3 gånger. Möt några 9:e-klassare och deras lärare Per när de diskuterar begreppen ordning och reda och flum. Zika tycker att det är alldeles för flummigt i den svenska skolan. Emma å sin sida tycker att det är viktigare att trivas än att kunna årtal. Men bägge kommer de ihåg när deras lärare Per blev så förbannad att han slog huvudet i whiteboarden. 3 gånger. Möt några 9eklassare och deras lärare Per när de diskuterar begreppen ordning och reda och flum. Programmet är gjort av Mia Blomgren.

Fredag den 3 september 11.03 Vad tänker barn på när de hör ordet arbete? Stressade föräldrar som måste prioritera bort dem eller något de själva ser fram emot? I Barnen funderar vi den här veckan över hur arbetslivet påverkar barns vardag. Vad lär de sig om arbetslivet och det samhälle det utspelar sig i? Hör barnen berätta om sin syn på arbetets status och vad de själva är beredda att offra framöver för sina drömyrken. Programmet är gjort av Amra Heco och ingår i temaveckan "Det heliga arbetet": Läs mer och se bilder från reportaget här:

Fredag 27 augusti 11:03, söndag 29 augusti 19:03 Tänk er ett samhälle där allt är byggt av godis. Där ingen blir mobbad och alla har varsin vit limousine. Det här är ett samhälle där man vågar gå på torget på kvällen, för alla människor är snälla mot varandra. Här råder lugn och ro och det är ok att vara den du är. Folk hejar på varandra och alla barn har en Iphone. Så här låter det när barn och tonåringar beskriver sitt idealsamhälle.

LYSSNA! Fredag den 10 februari Klockan 4 på morgonen far vi iväg till Otjinene, ett litet samhälle 16 mil nordost om huvudstaden Windhoek. Härifrån härstammar Julias familj. Vi ska vara framme klockan sju när skolan börjar, därför denna tidiga timme. Patrick Kauta, en av Julias bröder kör oss i sin stora knallröda jeep. Patrick är advokat och dessutom farmägare. Över helgen ska vi bo på Patricks farm och hit kommer även Frieda Kautas äldste son som heter Uahena Kauta. Uahena betyder han som flydde och syftar på Julias pappa som gav sig iväg när han var 17 år. Vägen är puderfärgad av ihoppackad sand. Jag ser vildsvin korsa vägen, hjortar och antiloper. Telefonledningar kantar vägen mil efter mil och med jämna mellanrum upptäcker jag ljusbruna höga pelare. Vad är det? Milstolpar i bränd lera? Nej, pelarna ändrar form hela tiden, blir både högra och bredare. Och de visar sig var myrstackar, jättelika myrstackar. I Otjinene blir vi mötta av Julias faster Kaari Kauta, hon är också en av Friedas lillasystrar. Även

LYSSNA! Onsdag den 8 februari Idag ska jag besöka en skola för de välbärgades barn. Tyska skolan är en av landets bästa skolor. Den heter Deutsche Höhere Privatschule och firade 100 årsjubileum förra året. Det var kl.7.00 den 19 januari 1909 som den Kejserliga realskolan öppnade skolportarna för 12 elever, läser jag i en specialutgåva av Allgemeine Zeitung, en tysk tidning här i Namibia. Skolan startade under den tyska kolonisationen. Idag har 6 % av Namibias befolkning europeiskt ursprung, många är just tyskättlingar. Den vita minoriteten äger fortfarande mer än 70 % av Namibias jord, gruvor och andra tillgångar. I Tyska skolan går de rikas barn. Rektor Günter Gässler blir min ciceron hela dagen. Över tusen elever från 6 månader upp till 12 klassen ryms i den här skolan, ett eget litet välbevakat samhälle; höga staket, uniformerade vakter, simbassäng, stor matsal, amfiteater, samlingssal, internatavdelning för tvåhundra barn som bor för långt bort för att kunna åka varje dag. 75 % av eleverna är vita och gå

LYSSNA! Tisdag den 8 februari Idag ska vi få träffa eleverna i Namibia Primary School, en statlig grundskola och High Line Secondary School, ett statligt gymnasium. Båda i stadsdelen Katutura. Valery Kauta, 25 år skjutsar oss i sin lilla ljusblå bil. Valery bor fortfarande hemma och jobbar som revisor. Klockan halvsju på morgonen måste vi bege oss hemifrån, för skolan börjar klockan sju varje morgon och slutar klockan ett. Varför? Det är en kombination av olika orsaker, har Frieda Kauta, som är pensionerad lärare berättat för mig. Staten har inte råd att hålla skolan öppen längre. Klasserna är stora, ca 45 elever i varje klass, varken barn eller lärare orkar jobba längre. Många barn från fattiga familjer har inte ätit frukost och skolan har inte råd att bjuda på lunch. En av Frieda Kautas systrar, Magdalena Kozonguizi arbetar här som lärare. Hon hjälper oss till rätta. Vi går in och ut ur klassrum. Och ställer frågan: Hur är det att vara ett barn i Namibia? Alla som svarar, mest pojkar, vet att de har rätt a

Barnens Sommarserie 2010 är en resa - en reseberättelse till barnen i Namibia. I fyra program som sänds den 19, 20, 21 och 22 juli 11.03 och 20.03 besöker Barnens reporter Ylva Mårtens Namibia, en av Afrikas yngsta nationer. LYSSNA! Vår reporter åker till Namibia tillsammans med Julia Kauta Koyate som hörde av sig till till redaktionen. Hon ville visa upp ett annat Afrika än det som ofta beskrivs i media och att barnen i Namibia också ska få komma till tals och berätta om sina skolor och sina liv. Julias pappa, Jozikee Kauta, flydde från våld och apartheid när han var 17 år och bosatte sig i Sverige. Jozikee intervjuas i programmen om sin barndom i dåvarande Sydvästafrika. Ylva Mårtens får bo hemma hos en av Julias fastrar och kommer på det här viset rakt in i en namibisk familj. En framgångsrik modern familj där barnen utbildat sig till advokater, läkare, revisorer och lärare. I de fyra halvtimmesprogrammen besöker hon en BB-avdelning på Katutura Hospital i huvudstaden Windhoek, statliga skolor i de fattiga

Barnens röster jorden runt, Midsommarafton den 25 juni kl 11.03 och söndagen den 27.6. kl 19.03 i P1 Står vuxna ut med att barn tycker annorlunda än vad vi gör ? Vad innebär det att även barn och ungdomar har yttrandefrihet? Det är frågor som vi på Barnen-redaktionen  måste ställa oss  lite då och då.  I veckans Barnen ska vi få lyssna på några klipp ur vårt telefonväkteri Fråga Barnen! och vi ska även få höra reportage  från Rwanda i Östafrika, Colombia i Latinamerika och Tyskland i Europa om hur andra länder, andra radioföretag låter barn komma till tals i etern. Reportage om våra systerprogram helt enkelt. I Rwanda i Östafrika finns också ett program som just heter Barnen på radiokanalen Hope Radio. Ja, i själva verket finns det två program som riktar sig till barn på radiokanalen - men som också många vuxna lyssnar på. Sveriges Radios Afrika-korrespondent, Margareta Svensson  har besökt redaktionen för Barnen i Rwanda. www.radijojo.de Radijojo heter en radiostation i Berlin som enligt sin programförklar

Fredagen den 18.6. kl. 11.03 och söndagen den 20.6. På Sesams förskola i Huddinge leker barnen gärna Törnrosa. Det är alltid flickorna som är Törnrosa som blir räddad av prinsen som nästan alltid är en pojke. I dagens genusmedvetna samhälle är prinsessan en komplicerad figur och Törnrosa representerar en kvinnoroll vi helst vill lägga bakom oss. På Junibacken inviger Per Gustavsson en utställning som bygger på hans böcker om prinsessan som tacklar hårdast av alla i hockeymatchen och som kämpar mot draken. Prinsessan har i en våg av barnlitteratur blivit verktyg för att utveckla nya könsroller. Men om vi stirrar oss blinda på genusfrågan förlorar vi någonting somhar ett stort värde, säger psykodramaregissören Kerstin Jurdell. De gamlatraditionella folksagorna handlar om ett inre drama där barnet fårutlopp för starka polariteter. Dagens barnsagor bär inte upp den typen av starka känslor och svåra dilemman på samma sätt. Reporter Cecilia Josefson Producent Ylva Mårtens Litteraturtips:  Så gör prinsessor, När p

Barnen från Grönland - I Bästa välmening. Reporter och producent Lollo Collmar. Det andra programmet om barnen från Grönland. -Vi visste att vi hade ett annat öde än andra barn, säger Sara Johansen. Vi barn hade varandra, men vi visste att det också skulle ta slut. Vid någon tidpunkt skulle vi skickas iväg för att bo i någons hem, och det var det som kallades adoption. Den 21 juni är det ett år sedan Grönland fick självstyre gentemot vårt grannland Danmark. Men såren efter försöken att göra Grönland till en del av Danmark finns kvar. I slutet av sextiotalet bestämde danska tjänstemän att nu måste barnhemmen på Grönland tömmas. Barnen hade väntat i åratal på att bli adopterade. Nu skulle de äntligen få ett hem. Men först måste de till Danmark, för det var där man skulle leta efter adoptivföräldrar åt dem. Så började den stora flytten av barn till Danmark. Sara Johansen var åtta år då och hade bott på ett barnhem i Manitsoq på Sydgrönland sen hon var två. Barnhemmet var hennes hem, de

Barnen från Grönland del ett - Papperen i byrån. Reporter och producent Lollo Collmar. Den 21 juni blir det ett år sedan Grönland fick självstyre gentemot vårt grannland Danmark. Men såren från Danmarks kolonisering av Grönland är fortfarande öppna. Tusentals barn adopterades från grönlänska familjer till danska under femtio- sextio- och sjuttiotalen. Det här är det första programmet i Barnens miniserie om de adopterade barnen från Grönland. Marius Inusutok Kristensen föddes 1955. När Marius var sex månader fick hans mor tuberkulos. Maius mamma trodde att hon bara gick med på att ha honom i fosterhem några månader, men när hon var frisk igen var Marius redan bortadopterad. Marius bodde med sin danska adoptivmor på Grönland, och han märkte tidigt hur andra grönländare drog sig undan från honom. - De såg mig som en förrädare, eftersom jag bodde bland danskarna.

- I och för sig så har jag ett väldigt händelserikt liv, så man tycker ju att jag borde haft lite inspiration. Men det helt enkelt funkar inte. Jag undrar om det kommer att hålla i längden bara? Orden kommer från Love Rönnlund, 12, som bestämt sig för att bli artist efter att han kom till final i SVT:s barntalangtävling Lilla Melodifestivalen förra året. Men nu får han ingen inspiration att skriva en låt till. I det här programmet träffar vi också Mathilda Lindström, 10, som tävlat i nästan alla sångtävlingar som finns för barn i Sverige. I "Barnen och Talangismen" berättar barnstjärnorna Love Rönnlund och Mathilda Lindström om deras liv i en värld där allt kretsar kring ett ord: Talang. När talangtävlingen Idol började sändas 2001 i England satt musikproducenten och skivbolagsmannen Simon Cowell i juryn. 2002 gick serien, som går ut på att genom talangjakt hitta de bästa unga popmusikerna i landet, upp i USA. Också där blev dragplåstret den karismatiske jurymedlemmen Simon Cowell. Genom åren har han gjort

Fredagen den 21 maj kl 11.03 och söndagen den 23.5. kl.20.03 i P1. Under 1970-talets vänsterrörelse var det många föräldrar som inte tvekade att ta med sina barn på demonstrationer och politiska aktioner. Också i dag växer barn upp med politiskt engagerade föräldrar. En av dem är nioåriga Ellen Torsteinsrud som har en mamma som är aktiv i miljöpartiet i Uddevalla.  Ellen Torsteinsrud märker av sin mammas miljöpolitiska ställningstaganden i vardagen. Fläsk- och nötkött har de aldrig hemma, och inför förra valet följde Ellen med på aktiviteter i valrörelsen. Oftast tycker hon likadant som sina föräldrar i politiska frågor. Men inte alltid. För ett tag sedan, till exempel, diskuterade hon med sin pappa om det borde vara förbjudet att bära heltäckande slöja. - Jag tyckte att de kunde få ha slöja om de ville det. Men pappa tyckte inte det. Det är inget speciellt med det, alla kan ju tycka olika. Lisa Ljungström har också växt upp med en politiskt aktiv mamma. I dag är Lisa 22 år och har som vuxen gått i sin mam

Fredagen den 14 maj kl. 11.03 och söndagen den 16.5. kl.19.03 i P1 Vårt första reportage kommer från Ekhagens förskola, reporter är Sarah Görsch och programmet har gjorts i samarbete med journalistutbildningen vid Göteborgs universitet. Förskolan innebär för de flesta barn det första mötet med skolvärlden. Här ska barnen få en grunduppfattning om vad demokrati är, ja så säger läroplanen. Barnen ska ges rätt till inflytande i sin egen vardag i förskolan. Men vad innebär det egentligen? Hur mycket kan man vara med och bestämma när man är 4-5 år gammal. På Ekhagens förskola i Sköllersta utanför Örebro försöker personalen ge barnen så stort inflytande som möjligt. Vårt andra reportage kommer från en skola utan rektor, prov och betyg, där eleverna själva bestämmer vad dom vill lära sig: Låter det som en övervintrad dröm från 70-talet? På experimentgymnasiet i franska Saint Nazaire fattar lärare och elever tillsammans alla beslut om allt från budget till undervisning. Här finns varken rektor, administratörer, kök

Säsongens sista Fråga Barnen med tonåringarna! Var med! Ring in till direktsändningen och diskutera eller ställ din fråga till panelen, som består av åttondeklassare från Botkyrka och Norrtälje. Dom har alltid svar utifrån sina liv och erfarenheter. Sänd din fråga redan nu till: fragabarnen@sr.se  

Fredag 30 april 11.03 söndag 2 maj 19.03 Sova i egen säng från början, ammas var fjärde timme, sitta i skamvrån, flytta mellan mamma och pappa - allt har sagts vara för barnets bästa. Men idealen byts ut med jämna mellanrum. Finns en politisk agenda bakom alla välvilliga tips? Barnen gör några nedslag bland de senaste generationernas trender och tvärsäkra råd. Bibeln om aga: "Låt inte pojken vara utan fostran. när du slår honom med riset räddar du hans själ från dödsriket". Alva Myrdal om spädbarnsvård: " Den principen att barn bör lämnas ensammma ifred en del av dagen, är väl ovedersägligt till godo för både barn och vuxna. " Jesper Juul om det kompetenta barnet: "Det mesta av det som vi betraktar som uppfostran är både överflödigt och direkt skadligt." Bent Hougaard om curlingföräldrar: "Barn måste veta vem som bestämmer. De flesta föräldrar vill inte höra talas om straff men det är nödvändigt." Med Sofia Klemming Nordenskiöld och Lollo Collmar. För littarturtips och källor, klicka Tips: Lyssna också

Fredag den 23 april 11.03 och söndag den 25. 4. kl.19.03 Fråga Barnen! är programmet dit nyfikna och diskussionslystna personer i alla åldrar är välkomna att ringa. Telefonnumret är 08/ 24 15 00 och telefonslussen öppnar kl.10.00. Barnpanelen kommer från två olika skolor: Albin Schylander, Linnéa Lejon och Sebino Zalbo Veschetti kommer från friskolan Hugin i Norrtälje. Daniel Källberg, Ellinor Höög och Alexander Palmér Guiance från Olympen i Fruängen. Jordbruksminister Eskil Erlandsson är veckans gästfrågare. Programledare för veckans Fråga Barnen! är Johan Thorstenson. Och det är sista gången den här barnpanelen är med och svarar på frågor. Är du elev eller lärare? Vill din skola vara med nästa termin och utse några elever till barnpanelen?Skriv till fragabarnen@sr.se och berätta lite om er!